Aldrig får man sova i fred!

På håll kunde si se två svanar som sov på isen. Två Kanadagäss gled makligt förbi, uppmärksammade paret som sov på iskanten. ”Verkar vara en intressant plats, det där” såg nykomlingarna ut att tänka och klev resolut upp på iskanten.
Intressant alltså, kanske man kan smaka
Oblygt strosar de runt det sovande paret. Kanadagås är den största och mest långhalsade gåsen som häckar i Europa med en längd på mellan 90 och 105 centimeter, ett vingspann mellan 1,6 och 1,8 meter och en genomsnittlig vikt på 4 500 gram, men de kan väga upp till 5 500 gram. Könen och åldrarna är lika. Huvud och hals är svart med en vit fläck på strupen. Näbben och fötterna är gråsvarta. Bröstet är ljust. Buken och kroppssidorna är beigebruna med tydliga tvärband. Vingovansidan och ryggen mörkare gråbrun. Under- och övergump vit och stjärten svartgrå.
Den första inplanteringen av kanadagås i norra Europa skedde i Storbritannien till kung Jakob II av Englands samling av vattenfåglar i St. James’s Park i London under 1600-talet.[4] Kanadagåsen planterades sedan in på flera ställen runt om i Europa till olika zoologiska trädgårdar och liknande.[a] Exempelvis köptes två honor in till Trädgårdsföreningen i Göteborg 1870, vilket är de första kända individerna i Sverige.[5] Men det var först under 1900-talet som arten fick någon större spridning i Europa, och talrikast har den blivit i England och Sverige.[6]Ibland nära eller en bit ifrån …
Tja, det är väl lika bra att vakna, här går det nog inte att sova
Sångsvanen
är Finlands national fågel. Den är en stor och vit vattenfågel. Den gula färgen på näbben sträcker sig från näbbroten och i en kil litet förbi näsöppningen vilket är det bästa kännetecknet jämfört med mindre sångsvan. Stjärten är rund och kort och inte kilformad som hos knölsvanen. Ungfågeln har en brungrå fjäderdräkt och den får den vuxnas vita dräkt vid ruggningen sommaren efter födseln. Den unga individen saknar också gult på näbben (det gula på näbben är ljust, delvid rödaktigt). Sångsvanen flyger med nästan ljudlösa vingslag (jfr knölsvan).
Det är en sann glädje att få se fåglarna när de dyker upp på sin färd mot våren och sommaren

Maj,

nu börjar det hända saker i naturen.
Sjöfåglarna landar i stora flockar.
De mindre visar upp en värdig sida inför de majestätiska svanarna.

Foto: Torbjörn Sandling

Våren närmar sig

och svanarna har rest långt från söder till norr.
Ett kort stopp i Jokkmokk, för att framför allt  äta och vila, sedan går färden vidare.

Många svanar flyger söderut, men några stannar faktiskt kvar i Sverige under vintern.  För dem som stannar gäller det att de äter ordentligt under hösten så att de klarar av den stränga vintern.

Foto: Torbjörn Sandling 2016-03-31

Svanar och tranor på samma äng.

Ibland har man tur. Två stora fågelarter på samma äng. Båda verkar lika nyfikna på varandra.

Svanarna sträcker sina långa graciösa halsar för att få en klar överblick över situationen. I det andra lägret sträcker tranorna på ben och hals för att spana in främlingarna.

Eller är de främlingar? Kanske träffas de här varje år, kanske berättar de om händelser från året som gått, kanske … vem vet …

    

  Foto: Torbjörn Sandling