slutade med att nerverna svek den.
Jag stod och fotade den magnifika solnedgången när jag märkte något i vattnet alldeles intill mig. Försiktigt vred jag kameran och såg i linsen en bäver som simmande, rundade bryggan framför mig. Därefter ställde den in siktet mot land där jag stod.
Tanken den hade var förmodligen att stiga upp på land och kalasa på de härliga, färska videbuskarna som växte där. Inte mig emot, det bjuder vi gärna på. Jag fotade och bävern tvekade. Den simmade ut ett par gånger och vände om igen. Både bävern och jag var nog lite fundersamma över hur mötet skulle gå till när vi skulle mötas uppe på land.
Till slut bestämde den sig och simmade stillsamt och värdigt iväg bort mot den nedgående solen.
Foto: Snesudden. Margaretha Dahl Sandling