En kniphonas vardag

Våren har kanske kommit till Snesudden, trots att det ligger is kvar ännu på sjön, i alla fall tror den här Knipan det. Hon satte igång vårstädningen med friska tag i holken. Ut åkte skräp och ett gammalt ägg. Hon rustade och stod i.

Utanför satt en duvhök och väntade på att hon skulle städa klart. Inte av artighetsskäl kan man anta, snarare räknade den med en middagsbjudning. Vad den inte insåg var att kråkan som satt en bit ifrån, inte var där som ytterligare en middagsgäst. Kråkan som är en mycket intelligent och vaken fågel var troligen inhyrd av frun i holken som livvakt.

Tyst och ljudlöst gled den snabbt ner mot den intet ont anande duvhöken, så snabbt att Torbjörn inte hann få fram kameran och jagade bort den objudne gästen.

Tyvärr så upptäckte vi dun och fjädrar lite senare på strandkanten. Knipan såg rätt tilltufsad ut men hade trots allt klarat livhanken.

Foto Margaretha och Torbjörn Sandling

Med kanot

 kommer man närmare oändligheten. Var tar världen slut och var börjar evigheten.

Vattnet ger oss underliga illusioner, är det näckrosor eller är det målningar av Monet?
Tanken svindlar, var kommer målningarna ifrån?
Har vi tänkt ut dem själva eller fanns de redan?

Stilla och i djupa tankar inför det stora, paddlar vi hemåt i solnedgången

Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling

Vilande kanot

i midnattsolens varma sken. Man kan ännu se älvorna som dansar för den på vattenytan. Det är ett magiskt lugn, inte ens fåglarna vill störa utan håller sig stilla i buskarna.

Foto Margaretha Dahl Sandling

Knipan

höll på att hamna i en riktig knipa, till råga på allt helt ovetande om faran. Sex knipor höll på att gräla om vilket par som hade rätten att ligga på bryggan. Pa stranden gick en till synes opartisk domare i form av en kråka och iakttog tvisten. En trast vandrade också där och hade alla parter under uppsikt.

Plötsligt när kniporna var som mest upptagna med varandra så avvek kråkan och flög upp till knipholken. Där försökte den ta sig in och undersöka innehållet. Trasten reagerade omedelbart, flög upp och angrep den fräcke boplundraren. När trasten insåg att den inte klarade kråkan på egen hand/vinge så flög den sin väg för att strax återkomma med tre vänner. Tillsammans drev de bort kråkan som skändligen fick ta sin tillflykt till andra sidan av sjön.

Ordningen var återställd och nere på bryggan fortsatte kniporna sin kamp helt ovetande om vad som pågått.

Foto: Torbjörn Sandling