En solig dag bestämde vi oss för att gå till den gamla järnvägsbron När vi kom fram såg vi att det släpptes ut vatten från dammenVi gick upp på spåret för att se lite närmareVattnet strömmar kraftigt ner under bron. Akkats kraftstation är ett vattenkraftverk i Lilla Luleälven strax norr om Jokkmokk längs väg E45 mot Porjus. Kraftverket stod färdigt 1973 och ägs av Vattenfall AB.På de två utskovsluckornas nedströmssida har Bengt Lindström målat samiska motiv och Lars Pirak har målat Radio mammá álas, Rajden västerut, på intagshuset bredvid dammen.vattnet försvinner …vilt strömmande …bort i fjärran och förenar sig med Stora Luleälven vid Vuollerim. Älven rinner hela sitt lopp inom Jokkmokks kommun. Lilla Luleälvens största biflöden är Rapaätno (Rapaälven) och Pärlälven. Lilla Luleälven är reglerad.
den 19 september åkte vi till ingången till Muddus nationalparkEntré Skájdde är en nybyggd besöksentré för Muddus/Muttos nationalpark. Den tillgänglighetsanpassade besöksentrén består av informationsplatser, trädäck, eldplatser och spänger/ramper samt toalett vid parkeringen. Det är en fin ingång till Muddus/Muttos nationalpark. Det brukar inte vara så många besökare här, men nu är det hemester i Coronatider.Vi följde en led som gick ner till stranden, men först njöt vi av den vackra skogen på väg dit.Vi gick ner till stranden, det var lä där, men vi kunde höra vinden vina längre ut. Bänkar var framsatta så det var bara att slå sig nerVinden hade friskat i och vi kunde se vita vågor Livskraften och viljan att överleva är lika stor, vare sig man är människa eller trädPå avstånd kunde vi se andra besökare som vandrade över bronVi kunde också se saker som satte igång fantasin. På vår vandring tillbaka passerade vi åter skylten som tipsade om fler leder att vandra efter. Vi kände oss nööööjda med vår dag och följde den spångade leden tillbaka. Det bjöds på färger av alla de slagsom att gå genom en fantastiskt anlagd trädgård. Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling
Vi tog kanoten och paddlade ut på sjön, luften var ren och färgerna fantastiskaSolen syntes svagtFaktiskt så lyste den starkare i vattnetVissa dagar vet man varken upp eller nerLommar är i mina ögon de mest typiska för hösten. Ljudet, det sorgsna men lockande ljudet berör mitt hjärta.Svanarna är så vackra och majestätiska när de stolt glider fram på vattnetNåja, de kan också sätta fart, ett väldigt plaskandede springer på vattnet och snart är de på väg och vi står där med långnäsa. Vi var inte önskvärda Foto: Margaretha och Torbjörn Sandling
Från ett tomt vattendrag till en helt och alldeles levande uttersom kliver upp ur vattnet, blöt och oskyggLänge tittade vi och undrade är det en utter eller kan det vara en bäverNaturligtvis en sällskapsjuk UtterNyfiket studerade den oss, och visade upp sig i all sin fägring. Vår lycka var fullkomlig. Tack för att vi var på samma plats och samma tid
