Nationaldag i Snesudden

Det skjuts Granskott på Nationaldagen, men det smäller inte.

Röd skymtar stugan bak hängbjörkens slöja, bugar och säger att nu är det vår

Det växer så det knakar,

Eftersom det var i september vi var här förra gången, och hösten gått förbi , så njöt vi nu av att sommaren var på gång. Glömd var snö och is, kallt och mörkt. Nu kvittrade fåglarna, solen sken ibland genom molnen.

Själv kröp jag upp i sängen bland alla kuddar och filtar. Njöt av värmen från kaminen och utsikten på min pappas gamla gobeläng. Gobelin eller gobeläng som tyget också kallas är ett kraftigare vävt tyg med vackra mönster. Kan användas till draperier, gardiner, kuddar, dynor, väskor och kläder m.m.
Livet kan vara bra härligt ändå.

03,45 vaknade vi av tystnaden. Det hade slutat blåsa, det var kavlugnt , solen sken och lommarna ropade över sjön, vilken härlig morgon.

På bryggan satt en ensam Skrake och önskade sällskap. Födan består huvudsakligen av fisk som den fångar med sin för skrakarna typiskt sågtandade näbb, därav det vetenskapliga artnamnet som betyder ”sågare”

Den behövde inte vara ensammen länge, det finns alltid plats och sällskap i fågelvärlden. Att ensam är stark är tydligen inte sant. Här hålls uppsikt åt flera håll, samtidigt.

Häggen bjöd på en överraskning, den hade börjat blomma. En ljuvlig doft. Häggen hittas ofta på mark som är en blandning av lera och krita eller på annan mark med högt pH-värde. Den undviker sur jord och torra ställen. Arten ingår oftast i fuktiga skogar eller buskskogar, gärna nära vattenansamlingar eller i skuggan av klippor. Dess stenfrukter, ”häggbären”, som mognar i augusti är svartglänsande, väldigt söta och sträva. Barken är gråbrun och doftar starkt av bittermandelolja om den krossas (liksom veden), vilket tjänar som skydd mot skadedjur. Dess frånstötande egenskaper utnyttjades fordom till att hålla råttor, möss och mullvadar borta från gårdarna. Förr tillverkades tunnband av hägg.

Foto: Margaretha Dahl Sandling

Aldrig får man sova i fred!

På håll kunde si se två svanar som sov på isen. Två Kanadagäss gled makligt förbi, uppmärksammade paret som sov på iskanten. ”Verkar vara en intressant plats, det där” såg nykomlingarna ut att tänka och klev resolut upp på iskanten.
Intressant alltså, kanske man kan smaka
Oblygt strosar de runt det sovande paret. Kanadagås är den största och mest långhalsade gåsen som häckar i Europa med en längd på mellan 90 och 105 centimeter, ett vingspann mellan 1,6 och 1,8 meter och en genomsnittlig vikt på 4 500 gram, men de kan väga upp till 5 500 gram. Könen och åldrarna är lika. Huvud och hals är svart med en vit fläck på strupen. Näbben och fötterna är gråsvarta. Bröstet är ljust. Buken och kroppssidorna är beigebruna med tydliga tvärband. Vingovansidan och ryggen mörkare gråbrun. Under- och övergump vit och stjärten svartgrå.
Den första inplanteringen av kanadagås i norra Europa skedde i Storbritannien till kung Jakob II av Englands samling av vattenfåglar i St. James’s Park i London under 1600-talet.[4] Kanadagåsen planterades sedan in på flera ställen runt om i Europa till olika zoologiska trädgårdar och liknande.[a] Exempelvis köptes två honor in till Trädgårdsföreningen i Göteborg 1870, vilket är de första kända individerna i Sverige.[5] Men det var först under 1900-talet som arten fick någon större spridning i Europa, och talrikast har den blivit i England och Sverige.[6]Ibland nära eller en bit ifrån …
Tja, det är väl lika bra att vakna, här går det nog inte att sova
Sångsvanen
är Finlands national fågel. Den är en stor och vit vattenfågel. Den gula färgen på näbben sträcker sig från näbbroten och i en kil litet förbi näsöppningen vilket är det bästa kännetecknet jämfört med mindre sångsvan. Stjärten är rund och kort och inte kilformad som hos knölsvanen. Ungfågeln har en brungrå fjäderdräkt och den får den vuxnas vita dräkt vid ruggningen sommaren efter födseln. Den unga individen saknar också gult på näbben (det gula på näbben är ljust, delvid rödaktigt). Sångsvanen flyger med nästan ljudlösa vingslag (jfr knölsvan).
Det är en sann glädje att få se fåglarna när de dyker upp på sin färd mot våren och sommaren